Dröm 2016-04-10

Jag drömmer om att jag tvingas åka ubåt. Jag vill inte, ubåten är mörk och trång. Men det svåraste är att komma på ubåten, man måste pressa sig igenom ett tunt slingrande rör, röret är så smalt att jag inte förstår hur någon människa kan ta sig igenom det levande, men det finns tricks. Man oljar in sig, man skall till och med inhalera olja, det får tydligen kroppens organ att kunna glida och anpassa sig efter röret.

Sedan är jag på ubåten, djupt under vattenytan, konstiga fiskar simmar förbi utanför. Jag hinner precis tänka att “det här var inte så farligt”, när det knackar på dörren. Rutinen på den här ubåten är tydligen att omedelbart släppa på besökare, men processen att göra det är dramatisk. Alla förbereder sig genom att krypa ihop i fosterställning och pressa sig mot golvet. Rummet vattenfylls när luckan öppnas. Vattnet skall snabbt sugas ut, men det händer inte. Sekunderna tickar på, för de andra verkar det här vara rutin, men jag kan inte hålla andan, jag tänker att nu dör jag och jag vaknar mitt i ett tungt andetag.

Jag undrar var drömmen kom ifrån, var fick jag ubåten ifrån, jag kan inte minnas att jag tänkt på ubåtar. Jag brukar kunna koppla ihop saker som hänt i livet, som jag tänkt och känt med vad som dyker upp när jag sover. Jag funderar över var i livet jag känner att jag behöver krympa ned mig och pressa in mig för att passa in.